”Jag var nog den enda som inte jublade”

 Havertz avgör sent och ger Cliff ett välbehövt tillskott i kassan. Men alla var inte lika nöjda.

Vi möter Niclas i hans hem i Höllviken. Niclas tänder en röd Prince under köksfläkten och utbrister:

-Jag var nog den enda som inte jublade när Havertz gjorde mål. Cliff och jag hade alla papper klara och var överens om att jag skulle ta över och så kommer det målet från ingenstans.

-Var det därför förlängningen med Mattan drog ut på tiden?

-Ja, men jag förstod direkt att Cliff inte hade något annat val än att riva kontraktet. Det är tråkigt att det skulle behöva bli en lösning som ingen var nöjd med. Inget emot Mattan han kan ju inte mer än att göra sitt ”jobb”. Men det är ju tråkigt när det istället för 200 papp till cliffkassan blir nio rätt och noll kronor.

-Menar du att vi skulle ha fått 13 med dig bakom spakarna?

-Ja, men det är inte något vi behöver prata mer om nu det blir för mycket politik. Vi har det regelverk vi har och tummar vi på det har vi inget Cliff längre.

Niclas tar ett sista bloss innan han fimpar i närmaste blomvas. Vi önskar Nic lycka i helgen och tar farväl.